Pannkakor, lekplatslek och förrådsröjning

Dagsupplägget under den delade föräldraledigheten ser väldigt varierande ut. Sambon har gjort klart att all form av renovering på huset får stå åt sidan så länge. Förutom det muggiga förrådet då. Med sina knappa tio kvadrat har det, till både art och antal, rymt föremål motsvarande ett normalstort svenskt slott. Utrymning och iordningställande av detta förråd är helt sambons avdelning.

Idag tog jag därför en unge under varje arm och begav mig iväg till stan för en eftermiddags trevligt samkväm i glada vänners lag. Vi bjöds på pannkakor av bästa sort och, när mammornas nerver höll på att ge vika i inomhusmiljö, en rejäl skopa lekplatslek. Som tack tog vi över hela deras hem, stökade ner och gjorde anspråk på i stort sett all deras egendom. Framför allt en verktygslåda i hårdplast och, såklart, familjens tvättmaskin. 

När vi trots det fick fortsätta vårt besök bestämdes alltså raskt att utomhus är ett bra ställe för två barn i prima trotsålder att vistas. Och visst, utomhus är alltid utomhus men min son visade prov på humör och beteende värdigt en morgontrött tonåring och väninnans dotter gillar pussar och kramar på, för vissa, ett alltför påträngande sätt. Min åttamåndersbebis till exempel som inte alls uppskattar fysisk kontakt hon inte har direkt nytta av. I matsyfte eller vid förflyttningshjälp.

Men mitt i upprörda tongångar angående hur stor rätt sonen hade till den upphittade spaden eller om och hur han skulle sitta i vagnen fann de två trotsisarna varandra i gemensam och uppskattad lek som t o m innehöll glada skratt.

Under tiden satt lillasyster i vagnen och hanterade fenomenet "solen i ögonen".

Den nyfunna spaden användes bland annat till att skyffla upp grus på rutschkanan, något som förvirrade den 2,5-åriga kompisen som ju visste att så gör man väl inte. Eller? Men vuxenlaget kunde lugna den lilla och tillrättavisa den ignorante och för första och enda gången på hela dagen tog han av skygglapparna och lyssnade på sin mors uppfordran.

Ögonblicket senare var han dock tillbaka i gruset och började skopa runt en hundlort som ingen annan förbarmat sig över. Samtidigt iklädde han sig sin arbetarroll med tillhörande lite dovt röstläge och bar omkring sin lort på ett viktigt sätt. Klassiskt typexempel på vad en treårings mamma inte tycker att treåringar ska ägna sig åt.

Lillasyster som givetvis inte kunde stå ut med att enbart förpassas till vagnen när man är på en lekplats fick komma upp och hittade genast en rolig vippgunga. Och på ingen tid alls upptäckte hon att någon lämpligt hade fäst ett fotstöd i användarvänlig höjd. Så hon tog sats och reste sig för att stå och hänga lite på det. Klassiskt typexempel på vad en åttamånadersbebis mamma inte tycker att åttamånadersbebisar, som precis lärt sig åla på ett  hyggligt fungerande sätt, ska ägna sig åt.

Pappan hemma med sitt förrådsprojekt då? Jodå, han hade lyckats tömma hela utrymmet, skrapa bort förre ägarens "original"-lagningar med gaffatejp över de större vägghålen och spackla en omgång. Imponerande vad mycket man kan få gjort utan avkomman i hasorna. Dessutom hade han hunnit handla. "ALLT! Allt som stod på listan!!".

Kaffe stod inte på listan.