Jag vet inte hur andra snickarsambos är men den jag har kan ha tummarna i ändalykten under långa perioder men så plötsligt vaknar han på morgonen med en "kreativ känsla" i kroppen och går loss som en furie i sitt projekt. Han sliter, drar, kånkar, välter, spekar, lyfter och bär och får det som ser omöjligt ut att bli klart på en pissekvart.
När han tätat bort draget idag började han möblera om. Sovrummet vreds ett kvarts varv, garderoberna rensades och oflyttbara möbler bytte våningsplan. Det själlösa sovrummet behöver egentligen målas och/eller tapetseras om och dessutom få ett nytt knarrfritt golv men bara genom flytta runt och ta bort lite grejer blev allt faktiskt lite bättre. Luftigare och mer lättåtkomligt. Jag är såklart inte helt nöjd, jag vill göra det ordentligt medan sambon anser att vi skapat ordning ur kaos och därmed så gott som är i mål. Han tycker jag ska fundera lite på hur hög mysfaktorn är i kåkstäder och kullblåsta hyddor och vara glad för min repade ikeabyrå med en tjock-TV på eller våra två omaka garderober, en i smutsvitt och en som ser ut att ha blivit attackerad av en färgburk, som är så gräsliga att tapeterna har börjat släppa i skarvarna. Och det är klart, ser man det så är jag ju tacksam att jag fått lite mer öppna ytor att jaga dammråttor på eller att det nu finns en väg fram till blomkrukorna även om själva blommorna är i akut behov av respiratorvård.
Vi gillar båda tanken på att återanvända sånt vi har och inte bara kassera för att köpa nya saker att ångra. Kan vi t ex måla om garderoberna eller kanske förse dem med nån tjusig tapet och nya handtag, sy ny kostym åt den risiga golvlampan och köpa lite nya växter som fortfarande lever då har vi kommit en bit på väg och då kanske den stora sovrumsreformen kan vänta tills lillan är så stor att hon inte hindrar vår kreativa offensiv med sin Skalmaninspirerade mat- och sovklocka.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar