Barnen och jag har varit hemma denna veckan. Snoriga och febriga och om doktorn får gissa kanske även med skabb. Bäst att behandla hela familjen om-ifall-att tyckte han också. Fast han inte kunde påstå att det precis såg ut som på bilden i hans stora bok.
Det är den lille sonen som är i farten med sina medicinska konstigheter nu igen. Vid mer än ett tillfälle har vi sökt läkarhjälp till honom och fått besked om att: "Mnjaaa...kanske att möjligen det skulle kunna vara...fast det är inte typiskt. Vi behandlar ändå för det. Försvinner det så hade vi rätt annars får ni komma tillbaka!" En gång på vårdcentralen var de redan två som tittade och klämde på honom när de ändå kände sig tvungna att kalla in det tunga gardet - Elisabet. Hon hade jobbat där sen vårdcentralerna uppfanns men inte heller hon visste.
Vi överväger nu att skänka honom till doktorsskolan så de får lära sig om egendomligheter som ingen riktigt vet nåt om. Men tills de har tid med honom där bygger vi en biltvätt av de skabbsanerade kuddarna och dammvippan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar