En dag rejält i skapartagen och inspirerad av Jennys fina låda köpte vi ett gäng ohyvlade brädor på brädgården. Det där med ohyvlat var kanske inte helt genomtänkt men det var egentligen inte själva lådbygget heller. Faktum är att jag var ute efter bambu för att göra en lampa men det är en helt annan och ännu icke genomförd historia.
Med helt fel spik, sambon vid sågen och sonen till hjälp drog projektet igång.
Dottern tycktes inte alls vara bekant med vare sig hammare eller spik och definitivt inte med de två i kombination.
Hon hamnade i kläm en smula men inte värre än att hon snabbt hämtade sig.
Och lådbyggeriet som faktiskt gav mersmak trots en del missöden har lett fram till en egenbeställning av minst tre stycken till köket och en till tidningshögen. Om inte ännu fler.
Jag tycker det ser väldigt fint ut! Själv hade jag nog inte fått ihop det. Hade skickat snickar-maken på det utan att blinka.
SvaraRaderaPassa dig nu när du tänker ge dig in i virkträsket förresten. Lätt att bli fast! :)
Kramar