Nästan så i alla fall. Idag packade vi in oss i skeppet och styrde kosan rakt in i den djupaste skånska djungeln för att fixa oss en julgran. Farmor och Sven tog täten.
För att ingen skulle rasa ihop innan vi ens fått korn på en tjusig gran började vi med att grunda med varsin korv. Det var så kallt ute så man hann inte ens bränna sig på korven trots att den togs direkt från grillen. Därefter hann vi kolla in den mysiga lilla tomtestugan som låg precis bakom en gran innan det verkliga arbetet tog vid.
En rejäl skogshuggarsåg valdes ut för att snabbt kunna fälla en kvickt påkommen ögonsten.
Inget annat än att sonen skulle få såga ned sin egen julgran var tänkbart. Så han satte iväg för att hämta sig en bra såg och var så spänd av förväntan att han faktiskt lyssnade till sin ängsliga moders uppfordran att bära den med taggarna bort från kroppen.
Lillasyster spanade granar medan far och son fällde den finaste granen i skogen. Den som sonen kommer att basa över.
Sen skulle vi ju ha en lite mer för familjen tänkte vi. Den fick de också hjälpas åt såga till medan lillasyster ackompanjerade med att slänga runt pudersnö i omgivningarna. Det behövdes väl för stämningen eftersom det var uppehåll just då.
Barnens snälla farmor agerade tålmodigt assistanskår och höll ordning på torpet så ingen skulle behöva få en julgran i huvudet.
När man väl kommit så långt gällde det att visa att man var karl för sin gran genom att släpa den i terrängen fram till själva nätintrasslandet inför hemtransport.
Även där tog sonen på sig en central roll genom att först häva in sin gran i tunnan för att kuta runt och ta emot den när den kom ut i andra änden. Sedan fick Sven hjälpa till att lasta in de andra granarna under ledning av den lille grovarbetaren.
Med alla moment avklarade och med en del pepparkakor och julmust innan för skjortan var vi redo att åka hem och julmysa igen. Granarna får inte komma in riktigt ännu, inte förrän en del moment som platsröjning, värmetillvänjning och lucia tagit plats. Under tiden fortsätter vi förbereda inför jul med allt vad julamys vi mäktar med. Och så skickar vi kramar och tack till farmor och Sven som tog med oss på en härlig familjeupplevelse i granskogen.
På parkeringen fick barnen en sista fantastiskt fin överraskning. Svens gamla välbevarade och lätt renoverade kälke som han asats runt på som liten illbatting. Så otroligt julig och ljuvlig i all sin enkelhet. Tack så mycket!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar