Stadsmys och kalasförberedelser

I måndags tog jag sonen och åkte in till stan för att fixa lite nödvändigheter inför lillasysters allra första födelsedag. Vi åkte iväg på eftermiddagen precis vid brytpunkten mellan inte-så-fasligt-hungrig unge och näst-intill-outhärdligt-vidrigt-oresonlig unge. Jag vet, kardinalmisstag! Hur rookie får man lov att vara som mamma? Men eftersom man kommer till staden cirka en gång i halvåret när man har två små barn och bor på landet, trissar man upp förväntningarna till troposfären och glömmer helt bort att ungar inte har en stabil, underhållsfri blodsockerkurva. Den urakuta hungern ville sonen prompt bryta medelst en klubba. Gärna en med nån god fruktsmak fast lakrits gick också bra. Vi blev genast ovänner. När inget av mina superförslag dög styrde jag resolut in vagnen på ett hamburgerhak för tvångsutfodring. Åtminstone av mig själv men kuppade även in önskad effekt på sonen som inte kunde stå emot ett skrovmål när det serverades rakt under näsan på honom.

Sen kunde vi i lugn och ro shoppa loss kalaslivsnödvändigheter som ballonger, bordsduk, dekorationer och roligheter tills stan stängde och det var dags att äta igen.

Och förutom den där sablans klubban fyndade sonen ett par festliga glas med inbyggt sugrör. Ett lila med rosa glassar på till sig och ett grönt med fotbollar på till sin syster.

Nu är vi taggade och redo att fira vår älskade lilla tjej. Imorgon är det dags.