Då kom den onda fe-en in, fe-en in, fe-en in

Vi kan ha ett av de bästa dagisen i landet. Inte nog med att det är nybyggt och fint, de har anställt personal som om de vore handplockade från himlen. De tar bilder på barnen i olika projekt och sätter upp så föräldrarna kan följa verksamheten och när tillfälle finns bjuds vi in till härliga sammankomster. Igår var det dags igen. Barnen hade övat in tre föreställningar som vi fick se.

Dottern hade fått stränga order om att inte peka och skratta men det struntade hon i. Hon övar stint på att bli obstinat tonåring om några år.

Bockarna Bruse i storleksordning med den längsta lilla bocken Bruse jag sett. Och längst fram - det rysliga trollet.

Här sitter kungen, prinsen och drottningen och tvivlar på att den genomfrusna flickan verkligen är en prinsessa.

Så den lömske kungen (på drottningens order såklart) rullar in en rejäl ärta under madrasserna.

Men prinsessan vaknade alldeles värkabröten i ryggen. Prinsen blev så glad att han friade på stående fot och bjöd prinsessan skjuts på käppahästen hela vägen in på slottet.

Och i den tredje och sista showen för dagen dök han då äntligen upp. Den onda fen. Med ett räligt trollspö som mest av allt liknade en söndertuggad pensel höll han fröken i handen.

Sen smög han in med sitt spö och fövandlade Törnrosa till ett sovande paket. Men det gick ingen som helst nöd på henne. Hon hade nämligen två prinsar som galopperade in och räddade henne.

I publiken satt snart ettåriga Ella och blev lite orolig för Tyras tandstatus. Det råddes snabbt bot på när hon lånade Vilgots tandborste för en noggrann genomkörare.

Sen återstod idel pusskalas, beröm och lite fika ute i solskenet. En alldeles alldeles ljuvlig dag. Precis som i sagornas värld!