Trädgårdsregnbågen

En av de varmaste dagarna som gick behövde lillasyster utan tvekan ett svalkande dopp i sin röda kalaspool. Badkrukan storebror erbjöd villigt sina tjänster för att se till att lillan skulle kunna göra bomben genom att fylla baljan med hjälp av trädgårdsslangen. Men eftersom det gärna tar lite tid att fylla en nog så liten pool tröttnar man lätt på att stå där och bara stå så sonen passade samtidigt på att vattna grönskan. Då plötsligt på ett visst ställe ur en viss vinkel uppenbarade sig en regnbåge.

Så himla tjusigt. En alldeles privat regnbåge. Det var ju nästan så man rusade in och hämtade sin Indiana Joneshatt för att ge sig ut i snåren på skattjakt.

Och lillasyster fick sin pool fylld till slut hon också. Av sin pappa som fick gå några varv för att hämta tempererat vatten med tiolitershinken.

Krämarmarknad

Efter en dag i Simrishamn tyckte vi inte att vi fått ut riktigt allt vi önskat så vi bestämde oss för att åka tillbaka. Pronto. 

Efter en liten incident i grannskapet där jag kvällen innan avfärd blivit av med sonen två gånger (en rymning till ett närliggande dagis med förpassning till trädgården som resultat följt av ett utbrytarryck då han klättrade över det knappt två meter höga staketet in till grannen för att skrämma slag på dem - och mig) beslutade jag att sätta telefonnummerarmband på ungen innan vi stack iväg. Ett smart drag då det visade sig vara krämarmarknad i Simrishamn just den dagen.

Sonen som på marknad för senast en vecka sen inte vågade sig på tivolilivet på annat sätt än att storögt gå runt och titta på alla karuseller skulle prompt in i lustiga huset. Hans far tyckte det var ytterst olämpligt för en så liten och ganska snubbelbenägen kille att ragla runt på tvåvåningar hopp-ryck-snurr-vagg-blåsutmaningar så sonen tog med sin mor på äventyr. Stundvis äventyr à la Marilyn.

Och när han bara värmt upp var det fullt ös medvetslös i karusellandet. Efter att ha vägrat köpa ett rabatthäfte stod plötsligt barnafadern sammanbitet med blott två biljetter kvar i just ett rabatthäfte och pressade fram ett uppretat: "Han har åkt denna 4 gånger i rad nu!".

Dottern ägnade sig i vanlig ordning åt sabbotage.

Med de sista två biljetterna valde vi ut en karusell som även lillasystern kunde hänga med på. Och hon som älskar allt som är potentiellt livsfarligt var riktigt i gasen när det blev åka av.
Men underbart är kort och båda barnen avgrundsvrålade när vi drog dem ut från marknadsområdet. Och föräldrarna fick trött inse att vi nu kommit in i en ny era. Karuselleran.

Utomhusfotovägg

De här gamla fiskalådorna hänger på ett staket längs en central gata i Simrishamn. De inhyser laminerade foton från något Simrishamnskt fotosällskap. Jag drog fötterna efter mig när vi gick förbi den fina fotoväggen och inspiration och idéer började spruta ur öronen på mig.

Sommarkvällsboule

Äntligen sommar! Vi firade en av de varma kvällarna med ett parti boule på gräsmattan. Eller ett parti och ett parti, sanningen är att klockan hann bli alldeles för mycket. Men ooo vad härligt att känna solen mot de vintervita benen. Dottern fick inget bra grepp om kloten och sonen hystade ut den lilla bollen i halvmeterhöga gräset. Detta var således vad boulespel vi fick. Men vädret var det bästa. Och det var huvudsaken.

Äkta sommargrille

Nu har vi haft så många sommarkvällar så man tror knappt det är sant. Regnkläderna ligger i en hörna någonstans medan vi blottar hud i trädgården och skäller på ungarna som drar in skräp på golvet. Och just som man myser som bäst bjuder de goda vännerna in till grillkväll. Och inte nog med det. Solen sken och gav värme tills långt efter läggdags.

Den alltid lika trevliga och förtjusande värdinnan. Med henne pratades om allt från äktenskap och solglasögon till barnrumsinredning.

Och hennes lika trevlige grillmästarmake med två av sitt livs ögonstenar - den söta dottern och den avundsvärt gröna och täta gräsmattan.

 Medan barnen väntade på middagen klämde de en halv vattenmelon.

Den andra halvan var huvudingrediens i den himmelskt goda grillsalladen. Den sällskapades av feta och ruccola.

Efter middagen kom plötsligt cirkusen till stan.

 Trots en intensivkurs i cirkusjonglering gick det sådär när publiken skulle försöka sig på trixandet.

Fria aktiviteter på greenen.

Sonen hade med sitt senaste fynd som han lekte med hela kvällen.

 Utom när han fick instruktioner i hur man bäst ninjakaratar ned ett plastklosstorn. Många års träning krävs visst för att få den rätta fingertoppskänslan.

Dottern glufsade mestadels melon. När hon inte tiggde till sig minst hälften av sin mors hallonbrulé den rackarns ungen.

Den fantastiska kvällen avslutades på lekplatsen precis bredvid vännernas tomt. Där kunde vi gunga gunghäst, springa och spela fotboll i tunna koftor tills klockan blev så mycket så ingen orkade vara glad längre. Och tidigare under kvällen hade grannbarnen varit ute och ritat på asfalten. En av dem råkar visst dela namn med en viss sommarkvällsglad målvaktsflicka.

Simrishamn i sommarskrud

För några dagar sedan kom barnens morfar och morbror på besök till oss. De ville se Österlen så vi bilade iväg en dag mitt i veckan och fick i strålande sol se det bästa av Österlen. Eller åtminston delar av det. Efter ett snabbt stopp på Bo-Ohlsson-i-Tomelilla-a-a-här-får-du-mest-för-pengarna åkte vi vidare till Simrishamn för att uppleva stan till fots.

 Vi parkerade i närheten av småbåtshamnen och började således vår promenad längs vattnet.

Det var fler än vi som ville njuta av solen nära vattnet. Klockan var bara 13.30 när de här två herrarna började uttrycka ömhetsbetygelser för varandra. "Jag älschkar dig!"

Stiltje i poolen. Precis som det ska vara!

Sonen gav uttryck för tung besvikelse när modern hävdade att sjörövarkanonerna inte gick att provskjuta.

Kajpynt med paaaatina som Lulu Carter brukar säga.

 When in Simrishamn går man utan förbehåll rakt in på Urban Living Outlet.

Tyger, kuddar, lampor, tidningsställ, köksgeråd, stolar och massor med inredning på alldeles för liten yta. Jag gick bara igenom affären denna gången men vi ska mycket snart tillbaka till Simrishamn och då ska jag järdrar i min lilla låda även se till att besöka icke-outleten som ligger längre upp i stan.

Det italienarna inte vet om måltider är inte värt att veta tänker jag. Inget värdigt liv utan vin eller sol. Verkar vettigt!

*

Och övrig shopping då? Vi gick bara ett kort stråk i stan men hann skymta en massa fina butiker. Hit bara måste man åka igen!

På konstnärstäta Österlen finns många gallerier. Just detta är Gunilla Manns. Hattarna hängde på dörren in i en liten butik som vi pga småbarn inte hade möjlighet att gå in i.

Ännu mera fint.

Någon hade tagit sin glada cykel in till stan för att fika.

Och det arkitektoniska Österlen sen! Det måste upplevas på plats. Husen och byggnaderna är helt fantastiskt fina.

Ett varmfodrat stoppförbud, snirkliga detaljer på trendigt pastellfärgade byggnader och café Kagan - vem vill inte ta en gofika där?

Stockrosor framför husfasaderna är så sommarfint det kan bli.

Och denna fasaden! Grönt med svarta och vita detaljer. Och som extra piff - svarta stockrosor. Österlen i ett nötskal. Så himmelens vackert.